Rapport från Rwanda, mars 2011

A Year of Physical comedy - rapport från clownernas turné i Rwanda, mars 2011, av Pelle Hanæus

På clownturné i Rwanda kommer magisterklassen en dag till ett fält täckt av lavasten, dit några av stadens fattigaste flyttats, efter att deras hus på sidan av en kulle regnat bort. Stenen har röjts och ligger i drivor runt tillfälliga byggen och buckliga täppor.

I olika skjul bor akrobatungarna Justin, Abuba Ett, Rose och Abuba Två. Jordgolv, plåtväggar, mörker. De har inte råd att bygga riktiga hus av de tegelstenar vi ser ligga längs vägarna för att brännas i solen. Abuba Etts mamma och Justins pappa är hiv-positiva, hemma hos Rose sitter några och dricker hemgjort öl i ett hörn, hos andra Abuba bor en liten syster och en mamma utan inkomster på fyra kvadrat.

Vi strosar på dammiga stigar, trollar för folk på vägen, har köpt med oss bönor och ris, fotograferar, blir bjudna på majskolvar.

Abuba Ett vet inte riktigt vad han ska göra av sig och hans ansikte lyser när hans mamma får höra vilken duktig akrobat-son hon har. Vi bara är där, vi ser honom och hans mamma, vi sitter på deras pall och matta. Utomjordingar är vi kanske, men vi möter mångas ögon, skakar händer, kramas.

Dagen efter spelar båda grupperna på disciplineringsanstalten på Iwawa Island. 1600 unga män har forslats hit för att avdrogas och drillas till laglydiga och kanske produktiva medborgare. Här finns inga domslut och ingen att överklaga inför. Man har hämtats hit, ibland utan familjernas vetskap.

Killarna köar på huk i hettan i väntan på det ena av två mål mat om dagen. Alltid samma blandning av bönor och majs. Sen sjunger de för de gästande parlamentsledamöterna från ungdomsministeriet, som nöjt konstaterar vilken succé satsningen blivit, bara ett år efter starten. Jag tänker på A clockwork orange och undrar om de läst den. Sen tänker jag att jag inte behöver se så många mer svenska teaterpjäser om ångest i borgerliga familjer, men gärna arbeta med texter som problematiserar maktfördelning, bristen på rättvisa för de fattiga och vad som händer med oss som vet men inget gör.

Under de senaste dagarna har vi nu besökt tre av UNHCR:s flyktingläger för människor från Kongo (DRC). Sedan Clowner utan Gränsers tidigare spelningar i lägren har barnen här inte fått några besökare utifrån. Trycket är enormt.

Pelle Hanæus

Adjunkt på magisterprogrammet YOP!

Foton (mobilkamera): Pelle Hanæus

 

 


 

Share |
jonglörer i Rwanda
jonglörer i Rwanda