Ulrika Nordin

Intervju med Ulrika Nordin

Efter tio år som skrivande journalist fastnade Ulrika Nordin för radions möjligheter. Intervjun gjordes när Ulrika gick sin första termin på radioproduktion hösten 2007.

– Ljud kan ibland förmedla berättelser starkare än ord. Jag vill lära mig hur jag på bästa sätt kan nå andra människor, säger hon.

2005 befann sig Ulrika Nordin tillsammans med en fotograf på frilansuppdrag i Sri Lanka och södra Indien. De skulle skildra hur barns liv förändrats efter tsunamin.

– Jag ville spela in intervjuerna och fånga miljöljud, så vi tog med en MP3-spelare. Den lade typiskt nog av, men vi lyckades köpa en freestyle. Kvalitén blev förstås dålig, men jag insåg hur ljud kan förstärka det jag vill berätta, säger hon.

Ulrika ville lära sig att behärska radiomediet. Hon sökte till DI:s utbildning för radioproducenter .

– Jag blev jätteglad och lite förvånad när jag kom in. Jag trodde att jag kanske var för gammal, säger hon.

När vi träffas är Ulrika Nordin aningen stressad. Hon håller precis på med de sista förberedelserna inför morgondagens direktsändning i DI:s egen ”Husradio”. Programmet handlar om ungas radiovanor och Ulrika ska vara en av två programledare i studion.

– Det blir ett inslag från en gymnasieskola där vi intervjuat ungdomar om varför de lyssnar, eller snarare inte lyssnar, på radio. Vi har också två gäster, Amanda Rydman och Kersti Adams-Ray, som vi ska intervjua. Det känns lite nervöst, säger hon.

Ulrika Nordin är en erfaren journalist. De senaste tio åren har hon jobbat på olika tidningar, bland annat Aftonbladet, och SVT:s webb.

– Att jobba med radio är annorlunda. Jag måste hela tiden ta hänsyn till hur jag kan förmedla och förstärka det jag vill säga genom ljud. Jag måste också vara kortfattad, rak och koncis. Det gillar jag, kanske har det med mitt norrländska arv att göra, säger hon. Ulrika kommer från Örnsköldsvik och flyttade hemifrån så fort hon fick chansen.

– Örnsköldsvik är en gammal industriort och jag ville se något annat.

Varför hon valde journalistiken kan hon inte riktigt svara på.

– Det finns ingen sådan tradition i min familj. Pappa säljer stålrör och mamma är distriktssköterska. Men jag har alltid varit nyfiken på världen och vill berätta sådant jag tycker är viktigt. Jag har skrivit mycket om barn, ungdomar och om biståndsfrågor, säger hon.

Ulrika börjar se lite rastlös ut, det är fortfarande en del kvar att göra innan morgondagens eldprov.

– Det är bra att utbildningen är så praktisk. Vi gör hela tiden egna uppgifter som vi får feedback på. Det var man inte så bortskämd med i yrkeslivet, säger hon och försvinner en trappa upp där redigeringsrummen finns.

Av Susanne Glennegård

 

Ulrikas bästa

Förebild: Min pappa. Han är alltid intresserad av att lyssna på människoroch har inga förutfattade meningar.

Favoritprogram på radio: Kultur- och samhällsprogrammet ”Konflikt” i P1.

Drömprojekt: Att berätta något svårt så att folk begriper.

Radioproduktion