Konstnärligt utvecklingsarbete

Många av de avslutade projekt inom konstnärligt utvecklingsarbete är dokumenterade i Dramatiska institutets skriftserie och några projekt finns i bokform. Dessa projekt presenterar vi i Butiken. Övriga projekt listar vi här, i bokstavsordning. Det finns även pdf-filer för nedladdning i högerspalten.

Att återskapa det förflutna

Att återskapa det förflutna är ett projekt som genomförts av Göran Gunér och resulterat i boken Resor i tiden.


Auteuren - återkomst eller farväl

Göran Gunér har genomfört detta projekt som resulterade i en antologi i samarbete med tidskriften Filmkonst.


Begreppsbildning

Detta projekt genomfördes av Lena Runge och redovisades 2011.


Bilden av den andre

Madeleine Bergh gör ett attitydundersöknings- och attitydförändringsprojekt i samband med dokumentärfilmsproduktion om Västafrika. Kommer att redovisas som en skrift och ett seminarium under våren 2011.


Det svenska filmmanuskriptets historia

Projektledare: Kjell Sundstedt.


Digitala medier för besökare på museer

Detta projekt har genomförts av Halina Gottlieb och Paul Henningsson och finns redovisat i DI:s skriftserie 2004:1.


Cecilia Berefelts pedagogiska gärning

Karin Helander skriver utifrån samtal, anteckningar och auskultationer om förre lektorn Cecilia Berefelts pedagogiska tankar och gärning under hennes mångåriga arbete vid Teaterhögskolan i Stockholm. Projektet redovisades i bokform 2012: Kroppen som det skönaste musikaliska instrumentet (Premiss förlag).


Dokumentärens dramaturgi

Bengt Bok genomför detta projekt som kommer redovisas i bokform under 2011.


En utbildning finner sin form

Jens Fellke genomförde en utvärdering av 26 studenters syn på sin utbildning. Studenterna hade gått ut sin utbildning -95, -96 och -98.


Europeiskt/amerikanskt filmljud

Klas Dykhoff gör en jämförande studie av ljudet i filmer som gjorts i europeiska och amerikanska produktioner. Projektet redovisades i bokform 2012: Ljudberättande i europeisk film (Premiss förlag).


Filmaren som subjekt

Ett projekt som genomför av Gabriella Bier som kommer att redovisas i en skrift under hösten 2011.


Filmregissör – ett yrke för kvinnor?

Ett projekt som Maria Hedman-Hvitfeldt genomför. Redovisas genom en skrift och eventuellt ett seminarium i Stockholm i mars 2011.


Kan konsten rädda världen

Projektet diskuterar och dokumenterar DI:s mångåriga kulturbiståndsarbete i mellanöstern, vilket har finansierats av SIDA. Boel Höjeberg och Ninni Rydsjö genomför projektet.


Konsten att intervjua

Projektet genomförs av Stina Lundberg-Dabrowski. Projektet kommer att redovisas i bokform.


Kvotering

Ett seminarium som genomförs tillsammans med Women In Film and Television, i Göteborg i februari 2011. Eventuellt genomförs också ett seminarium i Stockholm i mars 2011.


På jakt efter den dialogiska estetiken

Karin Helander har redigerat en bok av och om Teaterhögskolans f d doktorand, Joakim Stenshäll. Boken kommer ut i februari 2011 (Carlsson bokförlag).


Röstmasken

Lotta Erikson gör en studie av rösten i radio som kommer att redovisas i januari eller februari 2011.


Anima

Peter Becker och Sofia Dahlgren genomförde detta amarbetsprojekt med Interaktiva Institutet kring dataspelsdramaturgi och tankar kring hur dataspelskaraktärer skulle kunna styras av andra krafter än spelarens uttryckliga vilja. Projektet finns redovisat i en skriftlig slutrapport och en speldemo.


Apokalyps

Michael Meschke genomförde detta projekt i form av Marionetteaterns uppsättning av Apokalyps. Projektet har slutrapporterats i form av en videodokumentär.


Besvärliga Människor

Suzanne Osten och Bengt Danneborn genomförde tillsammans detta projekt som slutrapporterats i form av dokumentär långfilm. Projektet var ett samarbetsprojekt mellan Dramatiska Institutet, Unga Klara, SVT dokumentär och Mariedamfilm. Det finansierades med bland annat med externa bidrag från Rådet för arbetslivsforskning, Riksbankens Jubileumsfond, Stiftelsen Framtidens Kultur, Socialdepartementet, Folksam, Svenska Kommunalarbetareförbundet och fick förhandsstöd från SFI. Visningsrätt Yleisradio.


Dogmafilm - estetik och pengar

Detta projekt om det danska Dogmamanifestet genomfördes av Stig Björkman.


Forskningskollegium i samarbete (2001 - 2006)

År 2001-2006 pågick ett forskningskollegium i samarbete mellan Dramatiska institutet, Södertörns högskola och Teaterhögskolan i Stockholm. Kollegiet finansieras med medel från Vetenskapsrådet. Ett huvudmål med projektet var att skapa en process av samtal och kunskapsutveckling mellan forskare och konstnärer. Teaterhögskolan medverkade i kollegiet med doktorandarbetet Skådespelarens yrkespraxis (se Pågående KFoU-projekt). Kollegiet slutredovisades i juni 2006.


Hemliga masker

Suzanne Osten och My Walther har slutrapporterat detta genom en stillbildsdokumentation med kommentar samt en video som visar process och resultat. Projektet skedde i samarbete med Unga Klara i form av skådespelarmedverkan.


Historien om en soldat

I detta projekt genomförde Martha Vestin en föreställning i samarbete med Forskningskollegiet vid Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet.


Hönsestrik (2008)

Går det att utveckla ett pedagogiskt förhållningssätt där konstnärlig praktik, teori och reflektion sätts i ett interaktivt förhållande till varandra? Joakim Stenshäll (dåvarande doktorand på Teaterhögskolan och dramaturg) och Carolina Frände (dåvarande prorektor på Teaterhögskolan och regissör) prövade att i samband med ett nytt kursmoment på skådespelarutbildningen våren 2008 utveckla en ny undervisningsmetod som förenar praktik med teori. Kursmomentet heter Devising och kom detta år att kallas Hönsetrik, eftersom det utgick från handarbete.

Den teoretiska utgångspunkten för arbetet var begreppet rhizom, så som det definierats av den franske filosofen Gilles Deleuze (1925-1995). Experimentet handlade om att utforska hur fruktbart det kan vara att med hjälp av rhizombegreppet utveckla en metod som interagerar praktik med teori i det sceniska arbetet. Projektet dokumenterades på tre sätt: sceniskt inför publik, skriftligt i en rapport och i filmat material.


Kreativitet

Per Lysander har genomfört detta projekt i samarbete med Nobelmuseet programverksamhet. Det har resulterat dokumentärfilmer producerade för Nobelmuseet.


Kön på scen (2000 - 2009)

På initiativ av en skådespelarstudent inleddes år 2000 en diskussion om könsroller i undervisningen på Teaterhögskolan. Initiativet ledde till projektet Kön på scen som vidareutvecklades och utmynnade i två doktorsavhandlingar vid Stockholms universitet.

Milda Rönn från Institutionen för nordiska språk och Ulrika von Schantz från Institutionen för musik- och teatervetenskap observerade under läsåret 2001/2002 undervisningen på Teaterhögskolan utifrån sina respektive vetenskapliga perspektiv. Ulrika von Schantz lade fram sin avhandling Myt, makt och möte - om ett genuskulturellt rotsystem betraktat genom en skådespelarutbildning vid Stockholms universitet 7 juni 2007 och Milda Rönn lade fram sin avhandling Det är inte förrän man gör det som man förstår - Om kommunikativa hinder vid en teaterhögskola vid Stockholms universitet 28 februari 2009.


Ljuddesignen och scenen

I början av 2000-talet skrev Anders Aare en artikelserie under rubriken Ljudskolan i tidningen Pro Scen. Den uppkom efter hans egna funderingar och år av undervisning samt samtal med tidningens redaktör, Ulf Sandström. Materialet växte och tidigt dök tanken upp att han så småningom skulle sammanställa och omarbeta materialet till en bok. Under arbetets gång ansökte Anders om att få boken antagen som ett KU-projekt vilket han också fick.

En av drivkrafterna bakom skrivandet var också att närma sig ljudets ursprung på teatern. Ofrånkomligen hamnade Anders där allt startade: I Grekland. Genom KU beviljades Anders under våren/sommaren 2004 medel för två researchresor till Grekland för att undersöka akustiken vid de båda antika utomhusteatrarna vid Epidaurus.

I samband med Anders KU-seminarium i juni 2009 släpptes hans bok Ljuddesign för scenen, Liber förlag 2009.

Boken har en både teknisk och konstnärlig inriktning om hur man får ljudet att bli så bra som möjligt vid teater- och musikframföranden. Den innehåller tillämpningsövningar och är rikt illustrerad.

Bokens innehåll:
Vad är ljud?, Grundläggande begrepp, Akustikens och scenljudets historia, Från de antika friluftsteatrarna fram till dagens teatrar, Ljudkedjan, det vill säga alla de ljudkomponenter (mikrofonen, mixerbord o.s.v.) som bildar en ljudanläggning för scenen, Mikrofonteknik och inspelningsteknik, Talteater och ljud, Musik och ljud samt Olika fokus på ljuddesign.


Minnet och Ögonblicket

Ett projekt som genomförs av Harald Stjerne.


Methodika

Grete Sneltvedt och Martha Vestin har gjort en sammanställning av dokumentation från Jurij Alshitz seminarium Methodika på temat "Energi och teater" som hölls sommaren 2001.

Mystery and Suspense

Simon Phillips genomförde detta projekt som undersöker ”Shock, Research into Narrative Strategies”. Projektet har redovisats i en skriftlig slutrapport i november 2002.


OSYNK

Osynk är ett konstprojekt som undersöker en ny arena för konsten, genomfört av Maria Rydbrink Raud.


Professorsseminarium (2002 - 2006)

I augusti 2002 installerades Stanislaw Brosowski, Stina Ekblad och Krister Henriksson som professorer vid Teaterhögskolan i Stockholm. Samma år inrättades ett professorsseminarium i samarbete med några andra lärosäten som ett forum för att utveckla professurerna. Seminariet förde under perioden 2003-2006 fördjupade diskussioner om pedagogiska frågor och samlade var sjätte vecka professorer från Teaterhögskolan, Danshögskolan, Kungliga Musikhögskolan, Karolinska institutet, Södertörns högskola samt Institutionen för musik- och teatervetenskap vid Stockholms universitet.


Skakningar

Ett projekt som genomförs av Barbro Smeds. Projektet kommer att redovisas som en webbpublicering.


Skogen sjunger

Torbjörn Grass och Martha Vestin genomförde gemensamt detta delprojekt i projektet Genius Loci.


Skådespelarens arbete med kroppen och dramatisk text (2010)

Aleksandra Czarnecki Plaude är lektor i rörelse och rytmik på Teaterhögskolan i Stockholm och ledde projektet Skådespelarens arbete med kroppen och dramatisk text vårterminen 2009 till höstterminen 2010. Projektet gick ut på att undersöka kopplingen mellan gestaltning i rörelseundervisning och i scenframställning med fokus på kroppen och dramatisk text, i syfte att utveckla pedagogiken inom ämnet rörelsegestaltning på Teaterhögskolan.

Tillsammans med en grupp professionella skådespelare och dansare undersökte Aleksandra hur erfarenheter i rörelsegestaltning omsätts i sceniskt gestaltande textarbete. Arbetet bestod huvudsakligen av workshops som dokumenterades i fältdagboksform. Materialet analyserades underhand och utvecklades i ett skriftligt reflekterande arbete. Skådespelaren Simon Norrthon var samarbetspartner i projektet och skådespelaren Ulla Tylén och koreografen Kajsa Giertz höll ett antal workshops inom projektet.
Projektbeskrivningen av Skådespelarens arbete med kroppen och dramatisk text finns som pdf i högerspalten liksom den skriftliga slutredovisningen av projektet.


Skådespeleri

Projektet genomfördes av Suzanne Osten och är en videodokumentation av Suzannes eget skådespeleri i pjäsen "Den närmast sörjande".


Teater som ljud: Maskprojekt tillsammans med DI (2002)

Under ledning av maskör, kostymör och scenograf Thanos Vovolis genomfördes 2002 ett projekt i syfte att undersöka masken och de resonansvibrationer den alstrar i såväl skådespelaren som scenrummet. Bland annat deltog två röstlärare från Teaterhögskolan i projektet. Projektet kunde inte genomföras i sin helhet då ansökningar om externa medel, bland annat från Framtidens kultur, avslogs. Projektet finns dokumenterat i en rapport från 2002 kallad Teater som ljud, se pdf-fil i högerspalten.


Tools of telling story with camera

Detta projekt har genomförts av Phillips Simon.


Transmedialt berättande

Projektet har letts av Josephine Rydberg Lidén, som tillsammans med Mathias Noschis har undersökt Transmedialt berättande. Projektet pågick under 2013.

Om projektet:

"What is different about a participatory experience of a story rather than a passive one? Lots of things, and many people have written about the difference in lean forwards (active, games, interactivity) and lean backwards (film, TV-drama, staged performance etc) but they are still measured in the same ways, by sales, clicks and eyeballs on a screen.

We believe that to get an idea of the real impact (or lack of) of i.e. transmedia, we need to make adjustments in how we measure and capture that different experience.

We think that the correct measuring of participation and the imprint it has on the audience, emotionally and in changed consumer behaviour is important and impossible. We don't mind failing to reach an impossible goal as we believe the attempt itself will give us enough interesting and useful information.

We aim to paint a picture with different techniques; interviews, personal experience and marketing measurings.

Anticipating, understanding and measuring the effect of an experience on its audience should be at the heart of any project. How is this impact felt and described by users and what psychological mechanisms does it activate? Furthermore, social media monitoring tools can be adapted to measure and analyse that impact. Are there simple and repeatable ways to analyse the success of a participatory project?"

En pdf av den skriftliga slutrapporten "The Impact of Participatory Experience on the Audience" finns att ladda ner i högerspalten.

Share |