Foto: Torulf Holmström

Performativ kritik – kropp, framförande, tolkning

Möt de tio första studenterna från kursen Performativ kritik i deras examensredovisningar.

Tid: 22, 23, 24 maj klockan 9:00 – 17:00 (se rutan här intill för kompletta redovisningstider).
Plats: Teater Trean, T-huset, Stockholms dramatiska högskola, Valhallavägen 193.

Ingen föranmälan. Fri entré.

Fredag den 24 maj hålls även ett seminarium kring kursen och release av boken Uppmärksamhetens former – elva essäer om performativ kritik.
Seminariet pågår mellan klockan 13.30 – 17.00.

Läs mer om Performativ kritik i rutan här intill.

Nedan presenterar varje student sitt arbete:

Lena Carlsson

Skådespelare. Jag har arbetat med en scenisk gestaltning av Herta Müllers roman Hjärtdjur. Romanen är självbiografisk och handlar om hennes tid som konstnär i Ceascescus Rumänien. Jag har försökt undersöka överlämnandet av texten, hur gestaltningen kan frigöra/lämna över tolkningsmöjligheterna till åskådaren. Vad gör formen vid överlämnandet av texten? Att ställa sig på en scen är en performativ akt i sig, att tala en text är en tolkning. Jaget, texten, tolkningen och överlämnandet.


Åsa Elieson

Bildkonstnären Åsa Elieson har lånat det karaktärsdrivna berättandet från romanformen och låter den känslosamme nomaden, sjösamen och poeten Samson Lasko, den förlästa kolonialdottern May Woodhouse och den surmulne arkivarien Barkman infiltrera den så kallade verkligheten i bloggar, installationer, video, live act och andra sociala medier. Överallt utgör de ett slags sandpapper. Den friktion som uppstår när de rör sig genom världen har av många som träffat dem beskrivits som ”larger than life”.


Moa Franzén

Vad skiljer en ljudad text från en annan ljudad text – en högläsning från en textbaserad performance? Vad händer när en läsare går från öga till öra till en trumhinnlig kropp? Kan rum, kropp och text sammanfalla, värld och ord skriva in sig i varandra i en aktiv interpretation – och är det där aktualiseringen av en textbaserad performance sker?

Under min presentation kommer jag inleda med en performance och i anslutning till den uppehålla mig vid dessa frågor som alla ligger till grund för mitt projekt.


Vilda Kvist

Konstnär. Lever och verkar i Stockholm. I sin konst väljer hon själv att definiera varifrån världen breder ut sig från. Med känslighet och respektlös omtanke rör hon sig genom och mellan ämnen som rasism, gay-bashing, smöriga låtar och ägnar sig åt att utnämna storheter bekräftade eller inte av kanon. I sin performancekonst talar hon till oss, och ibland sjunger. Det är emotionell utbildning i makt.

Vilda Kvist undersöker i sitt projekt de förskjutningar/möjligheter/begränsningar som uppstår när performanceverk och live-situationer översätts till dokumentation. Förutom kursen Performativ kritik läser hon nu masterutbildningen Art in the Public Realm på Konstfack.


Hanna Nordqvist

Studier i antropologi och sociologi i Edinburgh, språk, litteratur- och teatervetenskap i Göteborg, Moskva och Bologna. Har även dansat butoh i Bohuslän, spelat postdramatisk teater i Leipzig, diskuterat svenska uppsättningar av Körsbärsträdgården på Tjechov-konferens i Jalta, samt skrivit teaterkritik från Berlin.

Inom ramen för kursen Performativ kritik har jag i mitt projekt undersökt kritikskrivandet som en öppen och aldrig helt avslutad dialog med verket, och möjligheterna för en ”performativ teaterkritik” att göra komplexiteten i åskådarens upplevelse av en föreställning synlig.


Anna Nyström

Jag vill uppehålla mig vid de fantasier tango väcker, hur de blir till inbillning, text och dikt. I min presentation läser jag ur ett pågående arbete som kretsar kring återkommande spår: rum – rörelse, golv – repetition, förare – följare, lärare – elev, offer – martyr, pardans – erotiskt löfte. Undersökningen är inte enbart dualistiskt fokuserad utan önskar reflektera krafter och strömningar i ett dynamiskt föränderligt fält; görandets/rörelsens. Genom ett framträdande med två röster önskar jag pröva skillnader och möjligheter för texten Lyckosam dissociation: Vad erhålls med detta framförande? Vad går förlorat? Texten ingår i publikationen Uppmärksamhetens former – elva essäer om performativ kritik.


Britta Olsson

Finns det spår av dans i text om dans? Finns där rörelse, kropp, rum, riktning, kraft och tid?

Utifrån ett kort citat av danskritikern Anna Ångström har dansare med varierande erfarenhet fått skapa dans. Under en serie workshops har vi borrat oss djupt ner under den lexikala ytan för att undersöka vilka rörelser, rytmer och rum som finns inneboende i texten. Dans tolkad i skrift har blivit skrift tolkad i dans. Ett samtal mellan två språkformer.


Thomas Olsson

Thomas Olsson (journalist, kritiker) har i sitt projekt arbetet med hur den fotografiska bilden av en konsthändelse, ett performanceverk, ett dans- eller teaterstycke kan aktiveras. Hur dess mellanstatus som ett både framåt- och bakåtblickande subjekt kan bejakas.

En central tes har varit att bilden och dokumentationen har ett konstnärligt egenvärde (utan att för den skull nödvändigtvis behöva betraktas som ett konstverk eller tilldelas en sådan status) och hur det kan framkallas med hjälp av den performativa kritiken.


Susanne Skog

Ljudkonstnär, radioproducent, kulturskribent och redaktör.

Mitt ljudkonstnärliga arbete utgår från egna inspelningar från runt om i världen och är oftast avsett för konserter, radio eller liknande lyssnarsituationer. Frilansande radioproducent sedan 1993 främst för SR/P1 kultur, dokumentär, SRc och radioteatern. För närvarande verksam som skribent och redaktör för tidskrifterna Divan och Nutida Musik. Ordförande för Fylkingen och konstmusikfestivalen Sound of Stockholm.


Peter Söderberg

Min text Den frånvarande klangen tar utgångspunkt i John Cages One7. Detta musikverk har genom sin säregna karaktär väckt en rad reflektioner som jag har gestaltat i korta textparagrafer. Dessa framförs i två versioner; av en röst som läser simultant med musiken i One7, samt av fyra röster som läser inom de tidsramar som Cage-kompositionen anger. De två versionerna presenterar olika sätt att realisera text som klingande material, men pekar också på olika möjligheter att realisera Cages musik.

Share |

Om Performativ kritik

Konstnärer, författare, musiker, skådespelare – deras arbete syftar vanligen till att skapa konstverk, men de konstnärliga praktikerna kan också ses som kunskapsprocesser. Vad lär oss olika sätt att framföra en dikt eller en översättning, om dikten och översättningen? Hur förhåller sig det konstnärliga verket till det som den avbildar eller handlar om? Vad kan vi vidare lära av en filosofisk text genom att läsa stycken av texten i kör?

Kursen behandlar, prövar och utvecklar den konstnärliga tolkningens kunskapsvärden i teori och praktik.

Performativ kritik har tagits fram i samarbete mellan Stockholms dramatiska högskola, Fria Seminariet i Litterär kritik (FSL) och Kungl. Konsthögskolan.
Första kullen tar examen i maj 2013.
Kursansvarig: Magnus Jacobsson. Ledare för FSL: Magnus William-Olsson.

Redovisningstider