Gruppfoto av personerna som deltar i projektet 9 solon Foto: Torulf Holmström

9 solon

"9 solon" är namnet på de slutredovisningar som studenterna på magisterprogrammet "Den icke-realistiska skådespelaren" gör. Spelas på Stockholms dramatiska högskola 3 och 4 maj (genrep 2 maj) samt på Dramaten, Tornrummet 10-16 maj. Nedan presenterar varje student sitt solo.

Läs mer om "9 solon" i rutan här intill.

Kaj Ahlgren

Körsbärsträden fälls till marken

Kan jag få med hela mig själv på scenen? Och i så fall, vad innebär det? Jag undersöker mig själv som skådespelare med hjälp av Tjechovs text. Jag undersöker Tjechovs text med hjälp av mig själv som skådespelare. Och prövandet fortsätter framför publiken …

Så, välkomna in bland körsbärsträd och publikplatser!


Björn Dahlman

Frankenstein: Att skapa ett monster

Vad ryms i gränslandet mellan skådespelare och roll? Går det att ringa in och synliggöra det ögonblick när gestaltningen börjar?

Likt en viss vetenskapsman söker jag efter elixiret som ger liv åt min sceniska skapelse. Olikt en viss vetenskapsman ställer jag mig frågan: var tar mitt ansvar för min egen skapelse vid? Vad för sorts teater vill jag göra? Vad krävs för att skapa ett monster?

En studie i avhumanisering och påhumanisering, med Mary Shellys klassiker som arbetsmaterial.


Lise Edman

Modern & Barnet

Mamman som drabbas av förlusten av ett barn,
mammorna som orsakar förlusten av sina barn.
Varför sker det, som aldrig borde få ske?
Det är där mitt arbete börjar.
Kan jag få svar på det?
Kan vi förstå det?
Med text, kropp, röst och reflektion utforskas:
De onda, Medea och Järnbörd.


Kristin Falksten

Måskuken

Jag har arbetat med Måsen och de osynliga och synliga konventioner som finns i gestaltningen av rollerna på scen. Jag har också arbetat med en egen tolkning av Nina.

 

En flicka växer upp på landet

Hon drömmer om att bli skådespelare

Hon lämnar sin ungdomskärlek för en författare

De börjar ett liv tillsammans

Hon blir skådespelare och de får ett barn

Barnet dör tidigt

Hon och författaren skiljs åt

En dag återvänder hon till platsen hon växte upp

 

Pjäsen Måsen har jag länge varit förälskad i , men som i alla kärlrksrelationer är det ofta komplicerat. I många dramatiska klassiker ska kvinnor lida och skrida ut. Uppgörelsen existerar oftast inte…Jag har brutit upp min förälskelse i denna pjäs och arbetat fritt kring den.

Medverkande: Kristin Falksten och David Sigfridsson
 


 

Ann-Sofie Nurmi

Långa dikter om livet

Kan man som ofrivillig publik ta till sig en klassisk text, i detta fall Shakespeares Sonetter? Jag genomförde föreställningar på Dalens sjukhus i Stockholm och upplevelsen var omvälvande och det jag gör som skådespelare fick mening. Att skapa ett konstverk som förhöjer och skakar om vardagen.

När jag nu ska flytta in i teaterrummet vill jag hitta mellanrummen här. Hur kan jag skapa mellanrummen på scenen? Hur dramatiserar eller avdramatiserar jag Sonetterna för att de ska vara tillgängliga för oss. Jag kallar dem långa dikter om livet eftersom de är just det, texter som vi alla kan känna igen oss i. Som en kvinna sa: ”Det handlar om livet, det handlar ju om mig, ibland e livet såhär och ibland såhär.”


Timothy Pilotti Johansson

The Chinese way

att tillämpa Pekingopera på en scen i väst

Min redovisning utgår ifrån hur jag kan använda mig av Pekingoperans tekniker och gestaltning i mitt arbete som fysisk skådespelare.

Jag har valt en scenanvisning från pjäsen Den Spanska Tragedin av Thomas Kyd. Scenanvisningen jag valt är: han går. Jag har sedan koreograferat, lagt scenerier och byggt hela gestaltningsdelen i redovisningen kring denna scenanvisning.

Jag kommer att visa en scen med olika tekniker: en där jag utgår ifrån Pekingopera och en där jag gör min stil där Pekingoperan tillämpas blandat med västerländsk mim och fysisk teater. Jag kommer också att jämföra svensk och kinesisk teaterpublik och visa hur mycket jag tycker att de skiljer sig från varandra.


Helena Sandström

Ur Euripides Trojanskorna

Trojanskorna är en pjäs om kriget, sett ur förlorarnas perspektiv. En pjäs om krigets offer, sett ur kvinnornas perspektiv. Det är en text som vädjar om medkänsla och det är också medkänslan som jag velat undersöka i mitt arbete.

Som skådespelare sätter vi oss ständigt in i andra människors liv och erfarenheter. Hur gestaltar jag de erfarenheter som skildras i Trojanskorna? Erfarenheter så långt ifrån mitt eget liv, men inte långt ifrån min egen tid. Vittnesmål om våld, om utsatthet, om att förlora sitt hem, sitt barn eller hela sin familj.

(Översättning: Emil Zilliacus. Med tillstånd av Finlandssvenska författarföreningen.
Foto: Nicklas Dennermalm)


Stefan Skärlund

SKAMFESTEN

– eller mitt lilla kön och jag

Hej, jag heter Stefan och jag skäms! Syns det? Jag famlar, forskar och drunknar någonstans mellan den jag är och den jag vill vara. Skammen är ofta förlamande, den vill få mig att lämna över ansvaret till andra. Det är viktigare för mig att bli älskad av främlingar än att må bra.

Kan man visa skam på scenen? I mitt magisterprojekt försöker jag, att med humor och utan bitterhet, bita huvudet av mitt livs plåga. Välkommen till ett poetiskt och dråpligt collage om skam och könsvilsenhet.


Anna Wadström

Rickard III

- Hur ful kan jag bli?

På sin ostoppbara väg mot makten skyr Rickard inga medel. Han lurar och bedrar. Mördar alla som står i vägen. Han blir krönt till Rickard III. Är han världsdramatikens grymmaste karaktär?

Jag använder Rickard för att studera hur fulhet, ondska och makt gestaltas på scen. Vilka konventioner styr vår bild av makt och vem tillåts vara mäktig?

En klassiker i ny skrud om hur fulhet ser ut, låter och beter sig. Ett uppror mot könsnormer där en ensam kvinna blir Rickard III och erövrar nya territorier.

Share |

Biljetter bokar du här:

www.dramaten.se


Dramatens blogg

Läs om 9 solon på Dramatens blogg.

Mer om 9 solon

De nio studenterna på magisterprogrammet Den icke-realistiska skådespelaren har under ett läsår bland annat arbetat med varsitt soloprojekt. I ett undersökande arbete har vi närmat oss frågor kring skådespelarens yrkeskunnande vad gäller förberedelse, interpretation, repetition och mötet med publiken. Varje student har utgått ifrån en eller ett par specifika frågeställningar från en skådespelares perspektiv, och med en eller flera klassiska texter som arbetsmaterial.

Ambitionen har varit att synliggöra och utmana konventioner och gamla manér, för att hitta nya vägar till gestaltning. Det ni kommer att få se är redovisningar av denna process, där gestaltningen sammanvävs med reflektioner kring arbetet.

Handledare: Anna Pettersson.